Jag är tillbaka/I'm back!

Ghana, Ghana, mitt underbara Ghana. Sedan jag klev av planet har jag bara haft ett stort leende i ansiktet. Inte nog med att komma bort från gamla vanliga - det var som att komma hem till det gamla vanliga också. Klimatet, människorna, kulturen, språket, gästfriheten och allt det där som är så annorlunda från hemma men som nu känns som att få komma hem.

Ghana, Ghana, my wonderful Ghana. Ever since I got off the flight I've had a big smile across my face. Not only because I'm getting away from the old and the ususal - but it's like coming home to the old and the usual too. The climate, the people, the culture, the language, the hospitality and all everything that's so far from what we are used to back home, but still feels like home.
 
Det blir "bara" tre veckor den här gången, och det är med jobb och slit verkligen, levt relativt sparsamt hemma i New York, och varit fullt fokuserad på att få komma iväg, och äntligen nu är jag här. Som jag har längtat. Över två år, men det är sig likt. Barnen, min lilla "familj", Teiman och vägarna i Accra. 
 
It's "only" three weeks this time, and I made it with great effort by trying to save and live cheap back home in New York. I've been determined to come back, and finally I'm here. And how I've longed for it for over two years. And everything is the same. The kids, my litte "family", Teiman and the roads in Accra.
 
Jag sa till folk att jag skulle tappa förståndet om jag inte fick åka tillbaka, det är som att man saknat en del av sig själv - roten till Emilotte. Jag vet att jag fann den här, den där självgående, modiga tjejen, skinnet på näsan, helt naken och gjorde sig inte till. Jag kände att jag hade tappat henne lite, även om jag känner nu att mycket har hänt med mig sedan senast jag var här. Man växer fortfarande trots 24 till åren, men med två års erfarenhet att stå på egna ben i New York kanske det inte är så konstig. Fast, jag måste lugna ner mig, koppla av, vara uttråkad, leva livet långsammare. Det får jag göra här (fast det stör mig nu att Ghana har kommit ikapp med uppkopplingen och internet accessen är snart som hemma, fast dyrare dock, men ändå).
 
I told people that I would litterally lose my mind if I didn't get to return. It's like I've lost a part of myself here, the root to Emilotte. I know this is the place where I found it, that self sufficient, brave girl, thick skinned, naked and all herself without trying. I felt like I lost her a little bit, even if I feel I've changed alot since I was here the last time. You are still growing apparently, even at 24, and after two years making a living for yourself in New York I guess that would make sense. But I need to cool down, take it easy, live life in Ghana pace, suffer from severe boredome, and that's what I'm going to do now, (though it bothers me that the internet access here is catching up to back home).
 
Jag ska äta med händerna, ge mig ut på några uppdrag själv, resa lite inom Emilotte och ute i Ghana. Jag ska krama och ge kärlek, och jag ska ta emot lika så. Och jag ska hjälpa, lägga fokus också på vad jag kan göra för TANF. Organisationen växer så det knakar men det måste hända något nytt, så det känns som att vi ligger i startfållan för någonting väldigt exhalterande. 
 
I'm going to eat with my hands, get away on some adventure, travel within myself and around Ghana. I'm going to hug people and give love, and I will recieve it too. And I am going to help, put all my energu into what I can do for TANF. The organization is growing so fast, and new stuff is in the making and that's so exciting.
 
Jag är snart uppe med mer information, detta blev väldigt sparsmakat med information, men välkommen tillbaka! Vi har mycket roligt framför oss de knappa tre veckorna!
 
I'll be back with more info shortly, this was just a tiny update lacking any useful information really, but welcome back! We have so much fun ahead of us these three weeks!
 
Senaste dagarna har det regnat ordentligt, men också varit väldigt varmt. Det är regnsäsong, vilket är nytt för mig, jag har alltid kommit precis innan det dragit igång men nu är det verkligen blött. Oavsett så har jag fått ätit gott hittills och hälsat på de flesta jag känner från förr, och även planerat in med Laud vad vi ska göra här nu framför.

The last few days it has been raining heavily, but it's also been really hot. It's the wet season, which is new to me. The previous two times, I've been here just before it started, but now it's really wet. No matter what, I've been eating good and met all the people I knew from before, and also made alot of plans with Laud about what to do during my time here. 
 
Såhär kan det se ut när man ska packa där hemma mitt i natten, när planet lyfter 06:55. This is what it looks like when you're trying to pack your bags at home at midnight, and the flight left at 06:55am.
Brussels Airlines bumpade upp mig till plus-klassen märkligt nog. Och då får man heta "Privilege" och fick massor av belgisk chocklad och stödstrumpor. Fick till och med dricka vin i ett riktigt glas! Brussels Airlines bumped me up to economy plus, strangely enough, and then you get to be called "Privilege" and eat tons of Belgian chocolate. I even got to drink my wine in an actual glass!
Madina såg ut som vanligt Madina looked just as ususal
Justice hämtade mig från flyget och det första man ska ha - FanYogo jordgubb. Ja, fryst yoghurt i någon sån där förpackning man biter av hörnet på och suuuger i sig. Justice picked me up from the airport, and the first thing your should get: FanYogo strawberry. Frozen yoghurt in a plastic sachets where you bite of the corner and just suuuuuck it up.
Om det är något Ghana kan så är det mat. Helt okej faktiskt. Första måltiden var sexig - cabbage stew och kokt yams. If anything, Ghana knows food. It's actually pretty good. My first meal was very sexy; cabbage stew and boiled yams.
Barbara, som jag hade en insamling för förra sommaren, har nu tagit sin examen och letar nu jobb så att hon kan få arbeta som just sjuksköterska som hon utbildade sig till. Här går vi hem till henne. This is Barbara. I had a fundraiser for her school fees last summer to finish her nurse studies. She is now applying for nurse jobs. Here we are walking home to her.
Sedan den här bilden har jag knappt sett solen. Det har varit regntungt i över ett dygn, och när det regnar, då jävlar regnar det. Ever since this picuture, I've barely seen the sun. It's been hanging low over us the past few days, and when it rains, it Rains.
Så då ligger man väl här då, i sin säng under myggnätet och sover och läser och pillar sig i naveln. Det är svårt att ta för sig något när vägarna i princip rinner bort när det regnar. Idag fastnade jag på marknaden i en liten butik under regnet, och när jag var påväg hem fastnade jag i gyttja vart och vartannat steg. Det är inte glamoröst, men härligt ändå på något vis. So this is where I'm hanging out, in my bed under the mosquito net, reading, sleeping and killing time. It's hard to do aything outdoors when the roads literally flush away when it rains. Today, I got stuck at the market and had to stay there until it stoped raining, and on the way back, my poot feet got stuck in the mud, every other stop. Not a very glamorous life, but hey, I still love it.
 
OCH GLÖM INTE!! (se nedan)
AND DO NOT FORGET!! (see below)

Kommentera här: